Loki är svärmors hund och den mest krävande i vår bekantskapskrets — inte för att han är svår, utan för att han är byggd för att arbeta. En hollandsk herdehund som inte får något att göra hittar på något själv, och pälsen sköter sig inte alls.
- Storlek: hane 57–62 cm, tik 55–60 cm, vikt ca 22–32 kg. En mellanstor till stor brukshund.
- Tre varieteter: korthårig, långhårig och strävhårig. Loki är långhårig.
- Standardfärgen är guldbrindle eller silverbrindle med tigrering över hela kroppen.
- Lynne: formbar, vaksam och trogen sin förare, med snabba reaktioner och vallhundsanlag.
- Kräver uppgifter, inte bara promenader. Rasen används som bruks-, vakt- och tjänstehund.
En brukshund, inte en sällskapshund som råkat bli stor
Hollandse herdershond — på svenska hollandsk herdehund — är en vallhundsras som i dag främst används som bruks-, vakt- och tjänstehund. Rasstandarden beskriver den som mycket formbar, vaksam och trogen sin förare och familj, med snabba reaktioner, ett livligt och vaket temperament, och som uthållig, aktiv och rörlig.
Läs den meningen en gång till och översätt till vardag: det här är en hund som märker allt, lär sig snabbt, och som blir uttråkad långt innan du gör det. Formbar betyder att den tar emot träning ovanligt bra — men också att den lär sig fel saker lika snabbt som rätt.

Storlek
| Mankhöjd | Vikt | |
|---|---|---|
| Hane | 57–62 cm | ca 22–32 kg |
| Tik | 55–60 cm |
Tre varieteter — och pälsen som följer med
Rasen finns i tre varieteter som registreras var för sig: korthårig, långhårig och strävhårig. Skillnaden är inte kosmetisk, den avgör hur mycket arbete du får.
Den långhåriga har en lång, rak och åtliggande kraftig päls med mjuk underull. Det är den kombinationen — täckhår plus underull — som gör att den tovar sig, och det är därför pälsvården här är ett dagligt åtagande snarare än en helgsyssla.
Loki är långhårig, och pälsen är hela jobbet. Det tovar sig först i kragen och bakom öronen, och en borste som bara går genom täckhåret gör ingenting åt underullen.

Färgen — och en notis om Loki
Rasstandarden anger två färger: guldbrindle, alltså brun med gula strimmor, och silverbrindle, grå med silverstrimmor. Båda med tigrering över hela kroppen.
Loki är svart med tanteckning på ben och tassar, alltså utanför standardens färger. Vi lägger ingen värdering i det — för en familjehund spelar färgen ingen roll alls — men det är värt att veta om du letar valp och ser annonser i färger som inte finns i standarden. Fråga uppfödaren om registrering och stamtavla, så vet du vad du köper.
Motion och sysselsättning
Det här är den del där rasen faktiskt ställer krav. En hollandsk herdehund som får en kvarterspromenad om dagen är inte en nöjd hund — den är en uttråkad hund med tid över.
Loki går ner i varv först när han har fått röra på sig ordentligt, och det är typiskt för rasen. Det som fungerar är sådant som kombinerar kropp och huvud: lydnadsträning, spår, apportering, problemlösning. Rasens vallhundsanlag och snabba reaktioner är en tillgång om de får en riktning, och ett bekymmer om de inte får det.

Passar rasen som familjehund?
Den kan vara det, men den är inte ett självklart förstahandsval. Rasen är trogen sin familj och mycket formbar, vilket är precis vad man vill ha. Samtidigt är den vaksam, snabb i reaktionerna och byggd för arbete.
Vår ärliga hållning: väljer du den här rasen ska du vilja lägga tid på träning och aktivering, och du ska vara beredd på pälsvården om du tar den långhåriga. Vill du ha en hund som är nöjd med en runda på kvällen finns det bättre val.
Hälsa och livslängd
Rasen beskrivs som relativt frisk, men höftledsdysplasi (HD) förekommer. Rasen är en av Svenska Brukshundklubbens raser, vilket innebär att avelsarbetet följs upp där.
Köper du valp: be att få se föräldradjurens HD-resultat, och fråga vad uppfödaren gör hundarna till — en brukshundslinje och en sällskapslinje ger olika mycket motor i vardagen.
Vanliga frågor
Hur stor blir en hollandsk herdehund?
Hanar blir 57–62 cm i mankhöjd och tikar 55–60 cm. Vikten ligger på ungefär 22–32 kg. Det gör den till en mellanstor till stor brukshund.
Vilka varieteter finns av rasen?
Tre: korthårig, långhårig och strävhårig. De registreras var för sig hos Svenska Kennelklubben. Skillnaden är främst hur mycket pälsvård du får — den långhåriga har lång, rak och åtliggande päls med mjuk underull som tovar sig om den inte sköts.
Vilken färg har en hollandsk herdehund?
Rasstandarden anger guldbrindle (brun med gula strimmor) eller silverbrindle (grå med silverstrimmor), med tigrering över hela kroppen. Ser du valpar annonseras i andra färger är det värt att fråga om registrering och stamtavla.
Passar hollandsk herdehund som familjehund?
Den kan göra det, men den är inget självklart förstahandsval. Rasen är trogen och mycket formbar, men också vaksam, snabb i reaktionerna och byggd för arbete. Räkna med daglig träning och aktivering — inte bara promenader.
Hur mycket motion behöver rasen?
Mer än en kvarterspromenad. Det som fungerar är sådant som kombinerar kropp och huvud: lydnadsträning, spår, apportering och problemlösning. Vallhundsanlagen och de snabba reaktionerna är en tillgång när de får en riktning.
Är hollandsk herdehund en frisk ras?
Den beskrivs som relativt frisk, men höftledsdysplasi förekommer. Be att få se föräldradjurens HD-resultat innan du köper valp.
Rasuppgifter om mankhöjd, vikt, varieteter, färg, temperament och hälsa från Svenska Kennelklubben och Svenska Brukshundklubben. Kontrollerat 2 augusti 2026.
Vilka djur som tycker till om det vi skriver kan du läsa om på vår om oss-sida.

Jag växte upp på en gård med hästar, en rottweiler och katter. Bondkatter till namnet, men de skötte sig inte själva — de gick efter mamma och pappa runt gården hela dagarna och ville helst sitta i knät. Ett par gånger försvann de på riktigt, så numera går de med GPS. Idag har jag cockerpoon Pelle. Guiderna här bygger på det jag ser i vardagen med honom och med hundarna och katterna runt mig, och på att jag läser på ordentligt om resten. Hälsofrågor svarar jag inte på själv, dem lämnar jag till veterinär.

